Summa sidvisningar

söndag 30 september 2012

Signaturen GeWe fortfarande aktuell

Kom i ett antikvariat över ett par årgångar av Göteborgs-mysterier med ett urval av Gunnar Wallins (signaturen GeWe; 1896-1975) teckningar i Göteborgs-tidningen från början av 1930-talet. Det är väl snart bara vi gamlingar, som ännu minns hans alster, som ju verkligen var utförda i en mycket personlig stil och som regel återgavs längst ner på tidningens blekrosa förstasida.


Och år in och år ut höll han på. Han har själv i sin bok Göteborgsglimtar (1966) beskrivit hur han arbetade. "Senast kl. 7 på morgonen satt jag på min redaktionsstol för att börja dagens pers med en aktuell teckning. Kl. 10.30 skulle den återfinnas i 2-spaltig kliché på GT:s första sida. Efter att ha ögnat igenom ett dussin tidningar på jakt efter uppslag började den morgonsömnige tecknaren treva sig fram över papperet för att finna form för dagens lilla lustighet." Och många tusen teckningar blev det med åren från starten 1921 och 35 år framåt. Han utvecklade en egen stil, som säkert hade influenser från Albert Engström och Storm P. Det fanns många lustiga krumelurer i bilderna, men tonen var alltid vänlig, även när stadens ledande män hudflängdes. Som jag minns hans teckningar var - förutom den burleska karaktären på gubbarna - närvaron av den lilla lurviga hunden av obestämd ras det mest karakteristiska. "Jä Jä" sade hunden ständigt plus en mestadels godmodig kommentar, alltid av någon anledning på en säregen dansk dialekt. Men "Jä Jä" dök nog inte upp förrän i slutet av 1930-talet, i varje fall finns han inte med på de teckningar som samlades i Göteborgs-mysterier. Däremot finns det många andra hundar med, både av den lurviga sorten och andra.

Göteborgs-mysterier kom ut i totalt fem årgångar (1924, 1929, 1930, 1931 och 1934). Förutom teckningarna innehöll de också kåserier av signaturen HåCe, bakom vilken dolde sig journalisten Helge Härneman. På 1940-talet kom det ut andra samlingar av teckningar med titlar som Wallins gubbar och Klipp och gubbar. Idag känns mycket av den dagsaktuella humorn tämligen medfaret av tidens tand och inte särskilt roligt. Men här och var när man bläddrar i häftena dyker det upp en charmig bild och en välfunnen replik och ett och annat kan fortfarande ha en aktuell anknytning, t ex nedanstående kommentar till planerna på att förlägga spårvägen under jord. Kanske blir drömmen från 1930 verklighet hundra år senare.


onsdag 26 september 2012

Trevligt boksläpp på Gunnebo

I onsdags förra veckan hade Håkan Andréasson på det relativt nystartade A-script förlag bjudit in till release eller som det väl numera heter "boksläpp" på Gunnebo slott. Håkan är etnolog och har tidigare haft hand om det till etnologin i Göteborg knutna bokförlaget Arkipelag, men står alltså nu på egna ben. Den släppta boken  heter Vad passar sig på Gunnebo?, har undertiteln "Berättelser om ett etablerat kulturarv" och innehåller sex uppsatser, författade av studenter inom mastersprogrammet Kulturarv och modernitet: materiellt och immateriellt under 1000 år vid Göteborgs universitet. Under kvällen bjöd författarna på korta introduktioner till sina kapitel under en kringvandring i slottet och omgivningarna, följt av mingel och diskussioner. Trevligt att återse ett antal bekanta från mina pensionärsstudier i etnologi och historia. Flera av författarna var mina dåvarande kurskamrater.


Det studenterna/författarna velat göra är att lyfta fram ett antal "alternativa berättelser" om Gunnebo, berättelser som går djupare eller vid sidan av den numera till publik och i media väl tillrättalagda berättelsen om kulturarvet Gunnebo slott, med fokus helt inriktat på den Hallska eran och 1700-talet. Vi får sålunda i boken läsa om högborgerliga familjer sommarboende, om medias sätt att skriva om Gunnebo under den Sparreska epoken, om tankar och planering av restaureringen och rekonstruktionen av huvudbyggnaden efter Mölndals köp av fastigheten 1949, om socialdemokratins tid på Gunnebo, om spåren av tjänstefolket i huset och om verksamheten på jordbruket Gunnebo speglat i intervjuer med en dåvarande arbetare.

Det är intressant och trevlig läsning och - även om texten bär spår av sin tillkomst som akademiska uppsatser - värdefull information, i betydande utsträckning nya uppgifter som tidigare inte varit tillgängliga. Sammantagna visar också berättelserna på hur framgångsrikt det kan vara att använda det etnologiska och tvärvetenskapliga synsättet i beskrivningen av även väl etablerade företeelser och på hur mycket som ofta ligger vid sidan av den "kanoniserade" berättelsen. Författarna och förlaget har all heder av produkten.

fredag 21 september 2012

Dyraste göteborgsboken

Den så vitt jag kan begripa dyraste göteborgsboken någonsin såldes i tisdags kväll på Stockholms auktionsverks bokauktion. Det gällde Olof Bromelius ytterst sällsynta göteborgsflora Chloris gothica från 1694, som uppnådde det aktningsvärda priset av 34.000 kronor. Trettiofyra tusen - sug på det ett tag!
Skriften är anmärkningsvärd av främst två skäl. Dels är det den äldsta provinsfloran i Sverige, dels är det ett av de allra första trycken "om Göteborg". Bokens fullständiga titel är Chloris gothica, seu catalogus stirpium circa Gothoburgum nascentium, men efterföljs av en ännu längre undertitel på både latin och svenska "Ett register uppå de örter, buskar och träd som wäxa wilt kring om Götheborg, sampt de som uppå åkrar såsz, med des brukeligste nampn så på latin, som swänska och des förnämste auctorer, med några nyttige observationer". Boken omfattar (22), 124 (20) sidor i litet oktavformat och trycktes hos Johannes Rahm, som var Göteborgs tredje bokbindare, efter Amund Grefwe och Lars Lönbohm. Det utauktionerade exemplaret var bundet i ett samtida nött brunt skinnband med fyra upphöjda bind och med blindpressad dekor och helt guldsnitt.

Författaren, stadsläkaren i Göteborg (Ordinarie Stadz Physicus) Olof eller Olaus Bromelius var född 1639 i Örebro (någon avbildning tycks inte existera). Han studerade medicin i Uppsala och etablerade sig därefter som privatpraktiserande läkare i Stockholm 1667. Senare kom han att medfölja som legationsmedikus, bl a till England och Holland. Under en sådan resa kom han till Leiden, där han lyckades kurera en svensk baron Johan Stake, som var så gott som övergiven av andra läkare. Detta uppmärksammades och därvarande universitet erbjöd honom doktorsgraden utan disputation 1673. Av stolthet vägrade Bromelius först motta denna grace, men lyckades efter bara ett par veckor åstadkomma en disputation som förstås godkändes. Han blev uppsyningsman över apoteken 1668, medlem av Collegium medicum 1675 och ledamot av kommissionen över trolldomsväsendet. 1687 utgav han en skrift om humleodling, Lupologia. Till Göteborg kom han förordnad som stadsfysikus 1691. Här odlade han sitt botaniska intresse vid sidan av läkaryrkets utövande och skaffade sig ett stort botaniskt bibliotek. Hans kunnande var ovanligt för den tiden, långt före Linné. Han hade planer på att anlägga en botanisk trädgård på bastionen Gustav I (vid Lilla Bommen), men denna kom sannolikt aldrig till stånd. Redan efter tre år i Göteborg var han färdig ge ut Chloris gothica, vilken bland botanister också är särskilt uppmärksammad då han till de latinska artnamnen fogade svenska namn på växterna. De sista åren var Bromelius sjuklig och han avled 1707. Begravningen ägde rum under högtidliga ceremonier och flera sorgedikter till hans minne blev tryckta.

Linné hedrade honom genom att ge ett tropiskt växtsläkte namnet Bromelia. Göteborg har bevarat hans minne genom att uppkalla en liten gatstump bakom Munkebäcksgymnasiet (av alla ställen) för Bromeliusgatan.

För den som inte klarar av att hänga med i de högre prisnivåerna på bokauktionerna finns två alternativ. Det ena är att försöka komma över ett exemplar av den facsimileupplaga, som Axel Liljedahl lät utge och Agne Rundqvist trycka 1956 i ett föredömligt tryck och gulddekorerat skinnband. Boken finns endast i en numrerad upplaga om 300 exemplar och är inte helt lätt att hitta den heller, i bästa fall kan man få den för 3-400 kr. Facsimilet åtföljdes av ett litet 16-sidigt häfte med kommentarer av Maja Kjellin. Men det är möjligt att kommentarhäftet inte följde med alla exemplaren, i varje fall är det svårt att få tag i.


Axel Liljedahl var göteborgare, student på Latinläroverket 1898 och tidigt botaniskt intresserad, under skolåren aktiv i gymnasieföreningen Flora. Han blev apotekare 1907 och fick 1932 privilegium på apoteket Strutsen i Göteborg. Han blev med åren känd som en expert på medicinalväxter, men framför allt som en av de främsta kännarna av göteborgstraktens flora. Liksom Bromelius samlade han ett stort botaniskt bibliotek. Linnésamlingen såldes efter hans bortgång av Sandbergs antikvariat i Stockholm. Hans herbarium är bevarat i Botaniska trädgårdens arkiv. Under sina senare år arbetade han mycket aktivt med Bromelius flora, försökte identifiera de däri angivna växtlokalerna och planerade också facsimiletrycket, som han dock aldrig fick se i färdigt skick, han gick bort i juni 1956.

Det andra alternativet är att gå till Göteborgs universitetsbiblioteks hemsida. Där ligger hela boken förtjänstfullt inscannad och bläddringsbar på adressen http://www.ub.gu.se/sok/ebok/egna/.
________________________________________

Kjellin, Maja: Kommentarer till Olaus Bromelius Chloric gothica. Göteborg, 1956.
Liljedahl. A.: Olaus Bromelius och hans Chloris gothica. Nordisk medicin  1956; 55:874-5.
Olof Bromelius, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17012, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Birger med bidrag av O. T. Hult.), hämtad 2012-09-21
Stenström, F.: Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen Göteborg, 1929.

måndag 17 september 2012

Bokauktionspriser 1982-86

Städar i en garderob och hittar en låda med gamla antikvariats- och bokauktionskataloger. Återser ett antal prydliga snart 30 år gamla kataloger från Göteborgs auktionsverk 1982-86. Det var tider det! Två-tre gånger per år hölls särskilda bokauktioner, som regel omfattande ett 1000-tal utrop. Böckerna var under visningen uppställda i rummet innanför den stora auktionssalen två trappor upp, hyllorna finns kvar än idag, men - som det åtminstone förefaller - aldrig mer fyllda med böcker. Auktionerna samlade kanske ett 100-tal intresserade, kända och okända. Efter hand lärde man sig aktörerna i publiken, de som hade varit med länge satt förstås längst fram. Noviserna längst bak, ivrigt viftande för att bli sedda.


Det fordras sannolikt stor hemfallenhet åt bibliofilien för att kunna uppskatta läsningen av gamla bokkataloger, men för den rätte läsaren bjuder de mycket nöje. I mitt fall nöjde jag mig dock nu med att gå igenom de i varje katalog återkommande avsnitten om göteborgsk och västsvensk litteratur. Ett par välkända göteborgska boksamlares efterlämnade bibliotek fanns med bland det som auktionerades ut dessa år: Per-Olof Knapes, järnvägsman med stort intresse för vackra bokband (fast det bästa materialet såldes senare av Libris-antikvariatet i Stockholm), och Arvid Mårtenssons, legendarisk bokhandlare hos Gumperts och de sista åren på Gumperts antikvariat. Hans karakteristiska signatur på bakre pärmens insida återfinns i många böcker, som ännu cirkulerar. Några reflektioner efter genomläsningen

Standardlitteraturen kostade ungefär som idag
Det enklare materialet betingade priser, som inte skiljer sig mycket från vad man idag får betala. T ex Cederblad: Skisserade skildringar, 1884 (100 kr), Hjern: Göteborg i konsten, 1961 (325), Lagerbring: Guvernörer och landshöfdingar, 1917 (100), Palmqvist: Winga, 1945 (120), Bergendahl: Partille krönika, 1920 (325), Stenström: Örgryte, 1920-24 (230-900), Böö-dalens krönika (425), Lignell: Göteborgsbilder (275), Göteborgs spårvägar, 1929 (375). Priset växlade förstås med skick och bandtyp.

Andra lite ovanligare arbeten har gått upp i pris, men inte våldsamt, i förhållande till allmänna prisstegringen förmodligen ganska beskedligt. T ex Mankell: Aquarelle lithografier, 1884 (750-1.200), Berger-Björklund-Rydbergs Göteborg med dess omgivningar, 1859 (1.900), Brusewitz i original (350-600), Lagerberg-Thulin Gbg 300 år (950), Antologia Gothoburgensis (500-900), Fredberg (400-500), Granberg: Göteborgs historia, 1814-15 (500-800), Götheborgs Grädde och Utan namn, 1851-52 (850). För en bra Cederbourgh fick man betala upp mot 2.000 kr, för Oedman lika mycket och för Kalm kanske en bit över 3.000 kr.

Ovanliga arbeten var sällsynta (=sällan förekommande på auktionerna)
I det 10-talet kataloger som jag gått igenom finns inte mer än tillsammans ett 20-tal riktiga sällsyntheter och med det menar jag arbeten som sällan dyker upp, varken i de fysiska antikvariaten eller på nätet. Några exempel kan säkert reta aptiten. Alla skulle i dessa yttersta dagar betinga betydligt högre priser - men än en gång: inte kolossalt mycket mer.

G Bellander (utg.): Elfdrottningen, 1890. Utgiven till förmån för "Skollofskolonierna", folio. - 200 kr.
Sällskapet Småfoglarnas vänner: dess verksamhet och förhandlingar år 1869-72. - 375 kr.
Dargar Göte (pseud. för CRA Fredberg): Böljans dotter, del 1-2, 1888. - 250 kr.
Lyckans bok. Till Figge Blidberg ... på sextioårsdagen, 1919. Tr. i 75 ex. - 180 kr.
CM Heurlin: Iakttagelser under ett års "Midnattsmission" eller Göteborgs Bordellväsen afslöjadt, 1866. - 325 kr.
GA Boije: I Göteborg för femtio år tillbaka. Skara, 1884. I Berggrenbd. - 90 kr.
FE von Sydow: Om Göteborgs kanaler, 1904. - 240 kr.
CA Mebius: Göteborgs belysning. Historik, 1897, - 160 kr.
F Blidberg: Elektriska spårvagnar. Reseberättelse, 1897. - 250 kr.
J Rosén: Tal hållit uti kron-prinsen Gustafs ... närvaro den 15 october 1766 på Gymnasii Bibliotheket i Götheborg. - 525 kr.
G Brusewitz: Historiska anteckningar ... säteriet Jonsered, 1876. - 700 kr.
P Dubb: Berättelse om Chalmerska slöjde skolan, 1829. - 900 kr.
(EG Henschen): Apecu historique sur Gothembourg, 1819. - 100 kr.

För flera av ovanstående arbeten gäller att det rör sig om småtryck på ofta inte mer än något 10-tal sidor, häften som lätt förfares eller kommer bort i sorteringen vid genomgång av dödsbon och liknande. För samlaren är det ofta de små ovanliga trycken som är svårare att komma åt än vackert inbundna standardverk. Och de har dessutom fördelen att ta ringa plats, för många samlare ett klart plus.

Boksamlaren åter igång

Alla som besöker nätet träffar då och då på hemsidor och bloggar, som inte uppdaterats på år och dag. Man vet inte om de nånsin kommer att göra det eller om skrivaren är försvunnen upp i det blå eller vad. Det är trist. Men ibland händer saker. Prioriteringar måste göras, vad som inte är tvingande får skjutas åt sidan. Så har det varit med denna blogg nu i exakt ett halvt år. Jag har istället ägnat skrivkraften åt författande och redigerande av ett stort bokprojekt "Femtio år med svensk hematologi", planerat att komma från trycket lagom till 50-årsjubileet för Svensk förening för hematologi i början av oktober. Hematologi är - som den latinkunnige snabbt inser - den medicinska specialitet som ägnar sig åt sjukdomar i blodet, i synnerhet i det blodbildande organet dvs benmärgen och det därmed sammanhängande lymfkörtelsystemet. En relativt senkommen specialitet, som gjort en fantastisk resa till följd av framgångar inom diagnostik och behandling, inklusive etablering av olika former av stamcells (benmärgs) transplantation, som på några decennier gått från laboratorieforskning till en (relativt) rutinmässig procedur. En spännande berättelse, nu bevarad för framtiden. Nog om detta.

Startmomentet vid transplantation av benmärg. Under aseptiska förhållanden, med donatorn i bukläge och efter lokal- eller ryggbedövning sugs 0.5-1.0 liter (blodblandad) benmärg ut via ett stort antal punktioner av bakre höftbenskammen. Efter preparering vitalfryses cellerna i minus 135 grader - som regel för senare användning.
Besöksstatistik
Medan jag sysslat med annat har i alla fall bloggen haft drygt 2.500 besök och via den utmärkta statistik, som Google tillhandahåller noteras t ex att drygt 300 av besökarna var hemmahörande i USA och att sökningar gjordes från de mest exotiska länder, t ex på flera ställen i Bortre Asien. Kul! Man kan också få reda på antalet sökningar på olika inlägg. Mest intresse har tydligen inläggen om Göteborgs stadsvapen (2011-03-31; 369 besök) och Stig Allan Agroths teckningar (2011-10-22; 327 besök) rönt.

Kommentarer
En hel del kommentarer har under de gångna månaderna kommit mig tillhanda på ett eller annat sätt. Mats F har oförtröttligt påpekat en olycklig formulering i inlägget om den bustrofedonska gatunumreringen (2012-02-15) och det sista stycket i texten har därför ändrats i enlighet med hans synpunkter. Flera har hört av sig angående inlägget om antikvariatet Samlaren (2011-03-12) och vill gärna höra också om andra antikvariat i Göteborg. Detta är ett förhållandevis bristfälligt "utforskat" område och det kan finnas anledning återkomma till Thulin & Ohlsons, Mellgrens, Gumperts, Lundqvists, Öhmans och andra vattenhål för samlaren, som nu tyvärr är nedlagda.