NYUTGIVET: Om Clas Alströmer, klotter, förnamn och en flygpionjär

Gudrun Nyberg: Clas Alströmer. Vetenskapsman, mecenat, patient. Carlssons, Stockholm, 2011. 352 sid. Illustr. Orig. pappbd. Skyddsomsl. Bokia pris 236 kr, Adlibris 219 kr.

Efter Carlander och Militz har nu Gudrun Nyberg i sitt framgångsrika grävande bland 1700-talspersonligheter med anknytning till Göteborg och Västsverige, givit sig i kast med Clas Alströmer. Göteborgare i strikt mening var han inte mer än under åren 1771-85, då han dels bodde på Lilla torget 1, dels på landeriet Kristinedal (mellan Bagaregården och Säveån). Dessförinnan i Alingsås och Stockholm och sina sista år på godset Gåsevadsholm vid Kungsbacka. Men på många sätt var han en betydelsefull person i staden. Med Nicolas Sahlgren drev han affärer och med hans dotter gifte han sig, Pehr Dubb och Cristoffer Carlander var hans läkare och med Nils Silfverskiöld på Koberg var han på flera sätt befryndad. Han var den som erhöll i uppdrag att förvalta de Sahlgrenska donationerna och som lät utlysa den tävling, som ledde till att de till staden donerade medlen användes för ett sjukhus.

Omslaget till Gudrun Nybergs bok med en ung Clas Alströmer på omslaget och
Pehr Dubbs Åminnelse-Tal, innehållande också obduktionsprotokollet

En viktig källa till kunskapen om Clas Alströmers levnad och förehavanden är det minnestal som hans gode vän, trätobroder och läkare Pehr Dubb gav ut två år efter hans död. Men Nyberg letar också rätt på och går i detalj igenom de brevsamlingar som Clas och andra i familjen Alströmer lämnat efter sig, hon söker i arkiv och i vetenskapliga sällskap, hon spanar in resterna av de naturaliesamlingar, som hemfördes till Sverige, beskriver kontakterna med Linné och redogör för Clas Alströmers vetenskapliga insatser, hon följer honom till och med till Andalusien för att finna en av de växter, som han namngav Alstroemeria. Det är trevlig läsning som mynnar ut i en bred bild av den delen av 1700-talets Sverige, som med ekonomiska förutsättningar ägnade sig åt handel och vetenskap

Redan som medelålders drabbas Clas Alströmer av en egendomlig sjukdom med symtom från nerver och muskulatur, som småningom accentueras och till slut gör honom nästan totalförlamad. Nyberg beskriver, framför allt med utgångspunkt från Dubbs uppgifter, om alla de behandlingsförsök, som hans många läkare tar till, bland dem olika typer av "elektrifiering" - det blir en illustration av medicinens hjälplöshet vid denna tid. För en läkare är det också intressant att ta del av det detaljerade obduktionsprotokollet och av författarens försök att komma till diagnos drygt två sekel efter dödsfallet.
-o-o-o-

Thomas Kollberg, Göran Lange och Ragnar Lång: Golva mej ... i Kilroys fotspår. Kabusa böcker, Göteborg, 2010. Opag. Rikt illustrerad med fotografier. Pappband. Finns i Stadsmuseets butik och på Adlibris (pris 114 kr).

Det här är en samling fotografier av väggklotter från 1970- och 80-talens Göteborg. De tre numera medelålders herrarna, som står bakom fotoboken, var enligt förlagsinformationen vid den tiden verksamma på Lillhagens sjukhus och använde fotografierna som arbetsmaterial i anpassningen av patienter till livet utanför vårdinstitutionen. Som framgår av titeln kan man se klottrarna som sena efterföljare till den Kilroyfigur, som amerikanarna under andra världskriget ritade på allt dom kom åt, och som även förekom i många av mina skolböcker från åren kring 1950.

Det blir en lite nostalgisk tripp tillbaka till tiden före de våldsamma graffitimålningar, som idag förefaller vara klottrarnas främsta uttrycksmedel. Klottrarna protesterar mot allt och alla (LYD INTE, HIT MEN INTE LÄNGRE, POLITIKERSVIN, INGA KOMPROMISSER, GUD ÄR DÖD, FYLL ALLA TOMMA HUS). Ett galghumoristiskt inslag är ofta närvarande, bäst är bilden av en grävskopa i färd med att riva några hus i Haga, på vilken någon målat RIV ÖRGRYTE.

-o-o-o-

Emilia Aldrin: Namnval som social handling: Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007-2009. Akad. avhandling (Nordiska språk), Uppsala universitet, 2011. 297 (3) sid. Hft. Nedladdningsbar från adressen http://www.avhandlingar.se/avhandling/061d480746/

En sociolingvistisk avhandling, som är baserad på en enkätundersökning och på intervjuer med nyblivna föräldrar rörande deras val av förnamn till det nyfödda barnet. Studierna är genomförda i Göteborg men resultaten har ingen egentlig göteborgsanknytning. Även för den som läser flyktigt och inte är insatt i den använda metodiken är det intressant tvärsigenom. Hur väljer man namn till sitt barn, varför heter några Axel eller Beatrice, andra Buster eller Nellie? Författaren skriver "föräldrars val av namn till sina barn fungerar som en viktig social handling ... Genom namnvalet och resonemang om namnvalet skapar föräldrar sociala positioneringar som bidrar till skapandet av olika identiteter, både för dem själva och för barnet". Man kan t ex positionera sig som vanlig/originell, traditionell/modern, praktisk/estetisk eller svenskorienterad/internationellt orienterad. Spännande hade förstås varit att få veta om namngivningsprocessen ser annorlunda ut i Göteborg jämfört med i Stockholm eller på landsbygden, men det är kanske forskning som kommer.

-o-o-o-

Ulf Delbro: Första flygningen i Göteborg 1911: Ett 100-årsminne. Svensk flyghistorisk förening, Göteborg, 2011. (16) sid. Illustr. Hft. Finns i Stadsmuseets butik (40 kr).

En kortfattad dokumentation av den första flygningen i Göteborg, företagen från Kvibergs hed (som det hette då, nu del av Kvibergs kyrkogård) den 26-27 mars 1911. Flygaren var en särskilt införskaffad belgare vid namn René Cozic, som livnärde sig på att resa runt och göra flyguppvisningar. Händelsen är väl dokumenterad i göteborgstidningarna: "häftigt surrande som en jätteinsekt höjde sig aeroplanet över åskådarnas huvuden och tog kosan mot Sävenäs, som i en blink passerades".