Staffan Fischer dokumenterar ytterligare en ny trottoas. Bild Markus Andersson i Direkt Press: Centrum 2014-09-29. |
Nu har resultatet av hans ansträngningar kommit i bokform, något som jag inte hade uppmärksammat trots noggrann bevakning av bokhandelns glesa göteborgianahyllor och utbudet i Stadsmuseets utmärkta butik. Men en kvinna, som står mig nära, hade funnit den i Lohrs bokhandel på Kapellplatsen och gav mig den i julklapp. Det är svårt att köpa böcker till inbitna samlare, men ibland blir det en fullträff! Den mycket charmerande boken heter just Trottoaser och är utgiven hösten 2014 i snygg design av Anna Larsson.
Omslaget till Trottoaser och två karakteristiska uppslag, alla noggrant försedda med gatuadress och -nummer. |
Boken inleds med ett kort förord av slottsträdgårdsmästaren på Läckö, Simon
Irvine, och i en inledning berättar författaren=fotografen om hur projektet kom
till:
En sommardag 2007 promenerade jag in på Nordenskiöldsgatan med blicken
fäst på trottoaren och fann en grön prick som väckte nyfikenheten. Det visade
sig vara gräs som slagit rot i ett övergivet stolpfundament och bildat en
gräsmatta ... jag tyckte att det var en upptäckt och tog en bild med
mobiltelefonen. Efter detta första möte kommer jag ständigt på mig med att
skanna staden i jakt efter fler av vad jag långt senare kommit att kalla för
Trottoaser.
Alla fyndplatser är noga angivna och läsaren kan själv med hjälp av kartor
och gaturegister söka sig fram till dem och all växtlighet är noga artbestämd.
I all blygsamhet vill jag själv bidra med en bild på vad man rimligen borde kunna kalla en trottoas, den stensatta
refugen mitt i Danska vägen i höjd med Örgryte församlingshem på Herrgårdsgatan.
Varje sommar sedan flera år återkommer där - till synes rakt upp ur stenläggningen
- ett ståtligt exemplar av Verbascum nigrum, kungsljus.
Riktigt vem Staffan Fischer är har jag inte lyckats klura ut, men han är i varje fall anknuten till Folkteatern, möjligen som rekvisitör, och förefaller ha många strängar på sin lyra. Den som har tillgång till Facebook rekommenderas att uppsöka hans hemsida, som är fylld med underfundig humor och härliga videoklipp.
Andra mellanrum
Jag har tidigare kort här på bloggen nämnt om ett par andra böcker, som också dokumenterat göteborgska mellanrum. Thomas Kollberg, Göran Lange och Ragnar Lång gav 2010 ut Golva mig ... i Kilroys fotspår på Kabusa böcker och Hillevi Nagel publicerade 2013 Gatans poesi på Karneval förlag i Stockholm. Båda böckerna har ägnat sig åt att på bild fånga överblivna eller bortglömda vrår och klottrade budskap, i Hillevis bok är det mycket fråga om att se det stora i det lilla, humorn i vardagen, hur bisarr verkligheten kan vara - om vi är observanta. Hennes bilder kommer framför allt från stadsdelen Majorna. Hon skriver
Många gånger känns det som om bilderna kommer till mig, som små meddelanden när jag som bäst behöver dem ... jag blev förvånad över hur mycket det finns av både medvetna och slumpmässiga uttryck. Det är fascinerande att se hur människor bemödat sig om att lämna budskap, men det är lika roligt att hitta kombinationer som blivit till av sig själva. En stad myllrar och bubblar och jäser. Nya saker uppstår lika fort som de försvinner. Vi är alla del av detta stora rekvisitaförråd.
Hillevis bilder är mer av stundens poesi fångad i ögonblicksbilder, Kollberg-Lange-Lång söker mer fånga det ofta krassa budskapet i graffiti och andra klottrade budskap. Det förefaller som deras bilder i stor utsträckning har hört hemma i 1970- och 80-talets Göteborg, en stad som då var i stark omdaning och där många motståndsrörelser uppstod. Här några exempel