Summa sidvisningar

tisdag 13 mars 2018

På bokhandelsdisk och nattduksbord 1967 (6)

Något försenat kommer här en liten återblick på bokutgivnings- och läsåret 1967 - för att inte bryta traditionen. Vad av det som gavs ut åstadkom rubriker för 50 år sedan och vad av detta lever kvar idag? Och vad hann jag själv med att läsa - under ett år som i stor utsträckning handlade om barnaskötsel (n=2) och yrkeskarriär. Till stöd har jag som vanligt haft Wettergrens julprogram för år 1967 och min egen bibliotekskatalog.


Svensk skönlitteratur
Mitt intryck så här 50 år efteråt är att 1967 - vad gäller skönlitteraturen - var ett "mellanår". Men Gunnar Ekelöf gav ut tredje delen av sin Diwantrilogi, Vägvisare till underjorden, och den anses väl höra till det mest anmärkningsvärda och bestående han gjort. För mig, som visserligen var van lyrikläsare, förblev den trots flera försök till omläsning ett obestigligt monument. Och Pär Lagerkvist, fortsatte sina mytiska berättelser, men Mariamne berörde i varje fall inte mig med samma kraft som Barabbas och Sibyllan. hade gjort. Kanske var det en generationsfråga, både Lagerkvist (född 1891) och Ekelöf (född 1907) svävade högt däruppe. Lars Gustafsson däremot var född samma år som jag och hans skriverier följde jag noga redan från början av 60-talet och nu gav han för första gången ut en novellsamling, Förberedelser till flykt. Det är korta men väldigt fina texter, jag önskar att jag hade kunnat skriva så distinkt och ändå med en sådan lätthet.

Också Per Olof Sundmans Ingenjör Andrées luftfärd blev uppmärksammad och omdiskuterad på hösten 1967, men den läste jag själv först långt senare. Jan Olof Olsson ("Jolo") gav ut De tre från Haparanda, en skröna fullt i klass med Frank Hellers bästa, men inte heller den läste jag nu utan tog del av först när den kom som TV-serie flera år senare.


Mästerverk
Två böcker ur 1967 års utgivning har för mig blivit ständiga följeslagare. Dels ett av Tage Danielssons vid den tiden årligen utkommande mästerverk, som alltid var försedda med kongeniala teckningar av Per Åhlin. Det här året tog Tage ett samlat grepp på svensk diktkonst i alla dess dittillsvarande former och stämningslägen, Tage Danielssons samlade dikter 1967-1967. Parodiska höjdpunkter! Men också genom alltihop en samhällskritisk grunduppfattning och ett ständigt ifrågasättande. Under skämtet fanns det hela tiden allvar (som hos alla stora humorister). "Utan tvivel är man inte riktigt klok", Tages bevingade ord. Det gäller att kunna ta ett steg åt sidan, betrakta och sedan ge skenhelighet, uppblåsthet, girighet och självpåtagen storhet något rimligare proportioner. Vid den här tiden höll jag på en del med texter till studentrevyer och medicinarspex och Tage var ständigt den stora förebilden. Och tänk att det fanns en tid när man kunde förutsätta att Kellgren och Tegnér fanns med inom publikens/läsarnas referensramar. Avskedssonetten är lysande:

Du som förhäxats av min ordmagi,
som fått din världsbild skakad ifrån grunden,
du som ryckts med av språkets melodi, 
betagen, glömsk av allt, fördrömd, trollbunden -

grip nu den sista flyende sekunden 
av skönhet, av fonetisk harmoni!
Om några ögonblick är allt förbi.
Du vandrar sorgsen ut ur lagerlunden.

Man säjer inte tack till ett geni
för charm, begåvning, tjuskraft, grace, espri.
Så tacka inte mej för den här stunden.

Allt jag rör vid blir till poesi.
Jag kan helt enkelt inte låta bli.
Det är som när ett bakben lyfts av hunden.

Den andra boken som blivit följeslagare, omläst många gånger, är Sjöwall-Wahlöös polisroman Mannen på balkongen. Det var den tredje delen i serien "romaner om ett brott" med Martin Beck, senare filmatiserad med Gösta Ekman i huvudrollen. Beck hade väl nu avancerat till kriminalkomissarie och samhällskritiken hade ännu inte blivit för dominerande. Läsning som håller.


Två helt andra böcker
På den tiden tillbringade familjen en månad varje sommar på Gotland, mestadels i Gnisvärd strax söder om Visby. Fårö var den skimrande pärlan som låg lite svåråtkomlig i norr, krävde färjetransport och det blev därför inte så ofta vi var där. Olle Hammarlunds bok om Fårö, Fårets gröna öga, föranledde dock många upptäcktsresor dit, om Gotland är särpräglat så är verkligen Fårö det än mer. Ljuva minnen vid återläsning av denna text!

Gunnar Inghe hade ett par år i början av 60-talet varit professor i socialmedicin i Göteborg, men flyttade snabbt tillbaka till Stockholm när tillfälle gavs. Han var socialist, socialläkare, förde utslagnas och utstöttas talan och tillhörde inte de tystlåtna i samhället. Han gav tillsammans med hustrun Maj-Britt 1967 ut boken Den ofärdiga välfärden som blev vida spridd och åstadkom en hel del rabalder. Läste den med intresse. Dessa människor och deras problem hörde vi inte mycket talas om under läkarutbildningen.

Stadsbiblioteket någon månad före invigningen (ur Biblioteksbladets specialnummer om det nya
biblioteket (1967, nr 3-4) och det återupptryckta invigningstalet av Astrid Lindgren.
Stadsbiblioteket vid Götaplatsen invigt 
Kanske kan det i det här sammanhanget också vara på sin plats att erinra om att det nya Stadsbiblioteket vid Götaplatsen invigdes detta år, den 2 april. Invigningen förrättades av Astrid Lindgren, hennes tal trycktes dock upp först vid återinvigningen 50 år senare.

Det finns anledning tro att den skrift som fick störst spridning i Sverige under 1967 inte var någon bokhandelsprodukt utan den "Handledning från Statens högertrafikkommission" rörande övergången till högertrafik söndagen den 3 september, som sändes ut till alla hushåll i landet.

fredag 2 mars 2018

Liten men nyttig bok från Pellerins

Det kanske inte är så många som observerat det, men den här bloggen har nu legat nere i nästan ett års tid. Och är det något en blogg inte skall göra så är det att ligga nere. Omständigheterna har dock varit sådana, andra projekt har krävt tid och mycket annat har kommit emellan. Och onekligen kan man konstatera att det var lättare förr att ha många bollar i luften samtidigt. Men nu gör jag ett försök att återuppta skrivandet - om vad som faller mig in, om sådant som har någon anknytning till vad som skrivits och publicerats om Göteborg och där jag tror mig ha något att bidra med - så får vi se hur det går. Publish or perish!


En liten bok
Denna lilla förträffliga skrift - drygt 8 x 13 cm, 40 sidor, prydligt tryckt hos Wald. Zachrisson - kom i mina händer för ett par veckor sedan. Utgiven i Göteborg 1911 av Pellerins margarinfabrik. En avbildning i boken visar det dåvarande fabriksområdet i Olskroken i sin glans dagar: ånglok tuffar fram med transportvagnar för mjölk och råvaror till fabriken, hästskjutsar skyndar i väg fullastade med margarinlådor, solen skiner och flaggorna vajar för vinden. Men om verkligen järnvägen en gång i tiden gick så i förhållande till fabriken som på bilden känner jag mig tveksam till. Den vänstra taggiga fasaden är i alla fall den som idag vetter ut mot motorvägen och järnvägen.


Vem var då Pellerin?
Jo, Auguste Pellerin (1853-1929) var en fransk industriman som 1869 köpte upp det ett par år gamla patentet på industriell framställning av margarin, utvecklat av kemisten Hippolyte Mège-Mouriès på kejsar Napoleon III:s uppdrag, som "ett godt och hållbart surrogat för natursmör, billigare än detta och lämpligt för arméns och flottans stora behof". Göteborgsjournalisten CRA Fredberg blir närmast lyrisk när han beskriver framställningen:

Hand i hand med vetenskapen som upplysare och medhjälpare och understödd af alla moderna tekniska hjelpmedel har margarinindustrien gått oafbrutet framåt och förmår i denna tid framställa ett välsmakande, helsosamt, näringsrikt, billigt och hållbart ersättningsmedel för smör, hvilket knappast af kännare kan frånskiljas natursmöret.

Pellerin startade fabriker för margarinframställning först i Frankrike, sedan i ett stort antal andra europeiska länder och gjorde sig med tiden en enorm förmögenhet, som han till stor del använde för att köpa in konst av Monet, Cezanne och andra samtida storheter, senare donerade till franska muséer. Sonen fullföljde faderns arbete och anlade en första nordisk fabrik i Christiania 1876 och svenska fabriker i Helsingborg 1881, Arboga 1887 och i Göteborg 1895 (produktionen startade 1896). Verksamheten kom snabbt igång och expanderade kraftigt under ett par decennier. Tidvis svarade fabriken för halva den svenska margarinproduktionen och som mest sysselsatte man ett par hundra personer. Fabriken var i drift till mitten av 1960-talet, då verksamheten flyttades till fabriken i Helsingborg.

Sven Olof Hagbom
För att driva den nystartade fabriken i Olskroken utsåg Pellerin den tidigare i staden verksamme smörhandlaren (!) Sven Olof Hagbom (1862-1916). Det var ett lyckokast, Hagbom var inte bara en driftig företagschef, han var också en marknadsförare av rang, i många avseenden före sin tid. Runt om i Göteborg kunde man kring förra sekelskiftet se stora och små skyltar, som reklamerade för Pellerins margarin. En stor sådan satt t.ex. på taket till den byggnad, som idag inrymmer Hotell Avalon vid Kungsportsplatsen. Den är väl synlig på den berömda bild som Aron Jonason tog när statyn av Karl IX (Kopparmärra) avtäcktes på sin ursprungliga plats 1904. Hagbom lät också sprida reklamblad, affischer, brevkort, trälådor och plåtburkar - allt med namnet Pellerin. Än idag finns en andrahandsmarknad för sådana "memorabilia" på auktionssajter som Tradera och Blocket, välbevarade lådor kan betinga ett pris av flera hundra kronor.

Sven Olof Hagbom (foto ur Fredberg).

Åter till En liten bok
Det lilla häftet med den fullständiga titeln En liten bok. Intressant & nyttig, lättläst & lättsmält, som utdelas gratis af Pellerins margarinfabrik Göteborg är faktiskt underhållande läsning. Mellan faktauppgifterna finns en kort löpande text om margarinets förträfflighet:

En vetenskapsman skref i en afhandling om margarinet, redan under förra årtiondet: "Aldrig har ett nytt näringsmedel inom så kort tid vunnit den vidsträckta utbredning och det stadgade anseende, som hvad fallet är med margarin." ... PELLERINS Grädd- och Växt- margarinqvaliteter stå öfver all konkurrence, och äro delikatesser på äfven det finaste smörgåsbord. ... De PELLERIN'ska margarinqvaliteterna vinna också inom hemmen, med hvar dag som går, allt större användning och ökadt förtroende. Desamma levereras till Kungl. Flottan, och flertalet Regementen. ... Förvexla ej PELLERINS, Göteborg, margarin med andra i handeln förekommande fabrikat, köp alltid det bästa, hvilket är PELLERINS Grädd- och Växt-margarin!

Men det av textinnehållet som är nöjsammast, är det urval av fakta, som uppenbarligen ansågs vara av intresse för de presumtiva köparna av det synnerligen förträffliga margarinet. Här finns sålunda uppgifter om Sveriges regenter och deras valspråk (vem visste t.ex. att Erik XIV:s valspråk var Gud gifver åt hvem han vill?), Mått och vikt, Olika slags hästkrafter, Kaffeförbrukningen i Sverige och i utlandet, Dollar uträknade till kronor, Åtskilliga föremåls hastigheter (Stormvåg i öppen sjö c:a 20, Torpedobåt c:a 11, Spårvagn c:a 3 meter per sekund), Ångbåtssignaler, Tabell, utvisande de månader när vissa fisksorter är bäst - och mycket mycket annat. Det finns färgbilder av bl.a. riksvapnen och av svenska nationaldräkter, sjömärken och flaggor. En del är fortfarande aktuellt, annat inte:


Kanske är nedanstående inte heller alldeles relevant för dagens föräldrageneration


Sammanfattningsvis en liten obetydlig trycksak, säkerligen spridd i stor upplaga genom att den utdelades gratis, men förmodligen välbevarad endast i få exemplar. Och onekligen ett titthål in till en värld 116 år äldre än vår, där det skrivna ordet och vad det förmedlade tillmättes stor betydelse. Det var långt innan vi alla hade en smartphone i fickan.

Den fortfarande välbevarade nordvästra fasaden på Pellerins fabriksbyggnad, belägen mellan Ejder- och Svangatorna i Olskroken och vettande mot motorvägen och järnvägen. Både den gamla fabriken och den intilliggande stallängan finns kvar än idag men inrymmer nu en provkarta på småföretag, allt ifrån bilverkstad och glassfabrik till antikhandel och psykoterapimottagning.
--------------------------------------------

Fredberg, C. R. A:son: Från vår merkantila och Industriella verld (del 2). Göteborg, 1902.
Öhnander, Bengt: Göteborg berättar igen. Göteborg, 1994. 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Edmond_Auguste_Pellerin