Fortsatt spaning, med hjälp från olika håll, har bidragit till att ge en fylligare bild av Stephan (ibland stavat Stefan) Strobl (ibland stavat Stróbl). Han var mycket riktigt ungrare till börden, född 1897 i Banatet, gränsområdet mellan Ungern, Serbien och Rumänien. Han kom till Sverige efter första världskriget, blev svensk medborgare och vistades här större delen av 1920-talet, under vilken tid alltså den tidigare nämnda lilla skriften tillkom. Flyttade 1931 till Nederländerna, där han bl a skall ha ägnat sig åt studier av psykoteknik och kriminologi i Utrecht. Kom tillbaka till Sverige någon gång kring 1940, var flitigt verksam som tecknare här under 1940-talet, men återvände sedan till Utrecht och avled där 1957, 60 år gammal.
I en självkarakteristik från 1944 beskriver han sig som "artist, karakterolog, spefågel", gift med två barn. I skolan först ett skolljus, senare "den värste buse", sämst i allt utom gymnastik och teckning. Tänkte bli arkitekt, men blev alltså tecknare. Till lynnet enligt egen utsago "häftig och oppositionslysten".
Stefan Strobl, som han sågs av sin samtida danska tecknarkollega, Storm P. |
Han erhöll många uppdrag att avporträttera grupper av personer, allt ifrån kontorister på Svenska möbelfabriker och studentbeväringar till ärkebiskopar och professorer och isländska "samtidarmenn". I dags- och tidningspress publicerades hans bilder, bl a hade han en serie karikatyrer i (den humoristiska) tidskriften Joker, som kom ut 1943-47, av "Pennans furstar", framstående svenska författare. I några fall medverkade han i större projekt. Studenttidningen Ergo i Uppsala lät honom 1945 avbilda närmre 250 professorer, lärare och kårpampar från det egna lärosätet. Året därpå ville inte Medicinska föreningens tidskrift i Stockholm vara sämre utan samlade drygt 300 karikatyrer av professorer och docenter vid Karolinska institutet. Teckningarna i dessa båda genomgångar samlades i varsin diger volym. Både i Uppsala och Stockholm lät man också Strobl själv komma till orda och han gör en ganska nöjsam analys av hur det förhåller sig med "tänkarpanna", olika nästyper och stora och små öron hos de avbildade populationerna. Utmärkande för både medelakademikern i Uppsala och på KI anger han sålunda vara "hög panna, stor näsa, liten haka, stora ögon och av år och lärdom tämligen oberörd hårväxt". Han noterar också att "nästan 40 % av alla professorer och docenter har 'inåtvänd' blick, dvs ögon, där pupillen gör intryck av att sitta fast vid övre ögonlocket. En sådan blick förekommer mycket mindre bland 'vanligt' folk". De här generaliseringarna får väl tas med en stor nypa salt, men illustrerar hur han intresserade sig för sambandet mellan personliga egenskaper och yttre kännetecken.
En hel del av de avporträtterade akademikerna har göteborgsanknytning, vanligen genom att de senare i karriären kom att tillträda professurer vid Göteborgs högskola och Göteborgs universitet. Här ett smakprov
Strobls teckning av professorn och konstmuseichefen Axel Romdahl |
Dorch, Peter: Börje Dorch: 50 år som tecknare, målare och skribent. Hemsida med adressen http://www.borjedorch.se/. Uttalande av Nils Ameck citerat i avsnittet Karikatyrkonsten.
Elander, Urban (signaturen Plums) och Strobl, Stefan: Göteborgs-Signalement. Trettio porträtt i ord och bild av göteborgska profiler. Göteborgs-Posten, Lördagsbilagan 8 januari - 29 juli 1944. - Intervju med Stefan Strobl i första numret.
Karolina-Aesculaper. Porträttkarikatyrer av Stefan Stróbl. Stockholm, 1946.
Strobl, Stefan: Vetenskapen om hur man ser ut. Göteborgs-Posten 8 januari 1944.
Svenskt konstnärslexikon, del 5, sid. 286. Stockholm, 1967.
Uppsalaakademiker. Porträttkarikatyrer av Stefan Stróbl. Uppsala, 1945.