En löpande förteckning över köpta och på annat sätt införskaffade böcker och skrifter har jag fört sedan 24 oktober 1959 (varför jag startade just då minns jag inte längre). Till en början på lösa, linjerade och maskinskrivna blad i A5-format i en blå pärm, från 1975 i svarta linjerade anteckningsböcker, från 1990 i ett dataprogram (Filemaker), som uppdaterats några gånger. Om jag i genomsnitt registrerat 200 böcker per år under de gångna 50 åren skulle det ge en totalsiffra på drygt 10 000 nummer i mitt bibliotek, till det kommer väl några hundra före oktober 1959. Men under årens lopp har jag samtidigt gjort mig av med kanske 15-20 %. Min ambition är nu att inflöde och avflöde skall kalibreras. Någon ny bokhylla har inte behövt införskaffas de senaste åren.
Intressena har varit många under årens lopp och tyngdpunkten har skiftat en hel del. För närvarande är huvudinriktningen göteborgiana = litteratur om Göteborg. Men jag tror mig kunna säga att jag läser brett också andra områden, idag oftast mer fack- än skönlitteratur. En tid samlade jag mycket av och om August Strindberg, men gav klokt nog upp när jag insåg hur oframkomligt området var. Medicin, botanik, gotlandica, konst och konsthantverk, humor (pekoral, parodier, pastischer, akademiska smädeskrifter mm), på senare år etnologi och historia.
Tanken med bloggen är inte bara att "vika ut sig" utan förhoppningsvis att komma i kontakt med likasinnade, utbyta kunskaper och erfarenheter. Går man in i bokhandeln i dessa readagar inser man att den som har bokliga intressen vid sidan av deckare/thrillers, kokböcker, handböcker i självhjälp och kändisbiografier (gärna speglande en plågsam barndom) ingår i en krympande minoritet. I en bokhandel som mer tenderar att sälja paraplyer och pelargonior än just böcker. Det är trösterikt att antikvariatsbokhandeln tycks klara sig ganska väl, både virtuellt och IRL, så kanske vi ändå inte är ett utdöende släkte, vi bokälskare och boksamlare.
Tillägg 2018-02-20
Senaste åren har jag genomfört en ganska omfattande utsortering ur mitt bibliotek. Vad som inte längre känts oundgängligt eller där jag tror mig veta att jag inte kommer att "läsa om" boken har fått stryka på foten. En del har jag lagt ut till försäljning på Bokbörsen (bananlådorna i mitt förråd rymmer trots en hygglig försäljning en "bottensats" på drygt 1 000 titlar), annat har jag skänkt bort, bl.a. till Göteborgs Hembygdsförbund och Emmaus. Denna utsortering har ibland känts vemodig, men mestadels tillfredsställande: varje enskild bok har tagits fram ur hyllan, blivit föremål för granskning och bedömning och det som är påfallande är att det som blivit kvar har fått en sorts "ökad specifik vikt".
Min förhoppning att antikvariatsbokhandeln skulle klara sig ganska väl kan sju år senare sägas ha både infriats och inte: de fysiskt tillgängliga antikvariaten är i snabb minskning, medan handeln på nätet ökar. Det har blivit lättare att hitta det man vet att man letar efter, men svårare att finna sådant som man inte visste fanns. De kvalificerade antikvariat där man fortfarande kan ströva fritt och göra oväntade fynd är idag tyvärr få. Ibland kan man undra över vart alla böcker tar vägen; bokauktionerna i Stockholm och Lund är till stor del inriktade på internationellt gångbara dyrbarheter och på försäljning till antikvariaten, på bokrean dominerar nytryck av gamla klassiker och prissänkta titlar från den gångna hösten. Det mest går tydligen till destruktion. Som ett ljus i mörkret lyser Föreningen för Västgötalitteraturs tre årliga auktioner, hoppas de orkar fortsätta.
Mycket intressant, skall bli spännande att följa fortsättningen
SvaraRadera