Summa sidvisningar

lördag 12 mars 2011

Minnen av göteborgska antikvariat 1

Endast ett drygt decennium har det varit möjligt att i Sverige köpa böcker - nya eller antikvariska - via internet. Adlibris startade 1997, antikvariat.net 1998 och Bokbörsen 2000 för att ta ett par framgångsrika exempel. Nätbokhandeln är oöverträffad när det gäller att hålla låga priser och förmedla det alltmer svåröverskådliga utbudet av ny litteratur; den stora nackdelen är att man via nätet har väldigt svårt att hitta den bok som man inte visste att man behövde. Där var den gamla sortens bokhandlar och framför allt antikvariaten oslagbara.

Göteborg har genom åren haft ett antal remarkabla antikvariat. Ett som många äldre göteborgare kommer ihåg med närmast skräckblandad förtjusning var "Samlaren. Antikvariat och konsthandel", som startades av Svante Grauers redan 1939 i en lokal på Kungsgatan 56 (nästan framme vid Fredsgatan). 1972 flyttade det till hörnet av Korsgatan och Södra hamngatan, för att sedan på hösten 1984 på grund av hyreshöjning tvingas stänga. Under ytterligare några år drevs antikvariat i samma namn i en källarlokal högt upp på Erik Dahlbergsgatan (nr 22).

Svante Grauers var son till Hugo Grauers (1869-1942), professor i matematik och mekanik och under en tjugoårsperiod också rektor för dåvarande Chalmers tekniska institut, i en minnesteckning karakteriserad som "butter men trofast". Svante tog studenten på Latinläroverket 1923 och läste därefter in en fil kand vid Göteborgs högskola. Han var anställd som amanuens på Göteborgs stadsbibliotek under åren 1927-38. I en intervju har han berättat att han började samla böcker redan som 9-åring, då han för en 25-öring köpte Strindbergs Lycko-Pers resa. Vid 15 års ålder började han samla originalupplagor. Kjell Hjern har berättat att han besökte honom i föräldrahemmet i början av 30-talet och att han redan då hade bokhyllor tvärs över golvet i sitt rum.

De första åren levde nog affären upp till sin målsättning att syssla med försäljning av både böcker och konst, men efterhand trängde boktravarna ut konsten. Så länge antikvariatet höll till i lokalen på Kungsgatan kunde befintliga bokhyllor hjälpligt härbärgera böckerna, men efter flytten till Södra hamngatan blev det nödvändigt att också ta all befintlig golvyta i anspråk. Till slut växte sig boktravarna manshöga och vajade som mogen råg när man gick förbi. Den besökande trängdes mellan de staplade böckerna och här och var gick man i en mjuk sörja av söndertrampade volymer. Det var omöjligt att två kunder möttes, endast en kunde leta i högarna åt gången - och längst in i det kaotiska myllret satt en liten gråhårig, försynt och vänlig man, prydligt klädd i kostym och slips, som lugnt förklarade att han nog var innehavare av Sveriges slarvigaste antikvariat. Han hade förvisso länge en konkurrent i Bok-Fenix i Uppsala, men sista åren tog säkert Samlaren förstapriset i denna bisarra tävlan.


Göteborgstidningarna hade på 80-talet återkommande reportage om stadens antikvariat och excellerade då i målande beskrivningar av rasrisken och lavinfaran bland boktravarna hos Samlaren och satte rubriker som "Bokhandlaren som slutade sortera" , "En upptäcktsfärd i litteraturen är alltid ett äventyr" och liknande. Det förefaller som Grauers ändå såg med jämnmod på sitt sisyfosarbete att bringa ordning bland böckerna, han kände inget annat liv. "Jag har det likadant hemma" sa han till en reporter.

Bakom sitt försynta yttre dolde Svante Grauers både en stor beläsenhet och i varje fall i unga år egna litterära ambitioner. Han hade - att döma av den korrespondens som finns bevarad på Göteborgs universitetsbibliotek - kontakter med många konstnärer och författare, bl a Torsten Billman, Ivan Ivarsson och den finlandssvenska modernistpoeten Hagar Olsson. Han samlade konst, främst teckningar, träsnitt och litografier, och litteratur med tyngdpunkten på moderna svenska förstaupplagor. Frank Heller och Piraten hörde till hans favoriter.

Själv har jag noterat ett 20-tal inköp hos honom från 1968 och framåt och från alla hans tre adresser. Men inte var det några sällsyntheter som i varje fall jag kom över. Det rör sig mest om små broschyrer och häften som hade lyckats ta sig upp till den överskådbara ytan just när jag var där. Roligast ett litet tryck Tal vid Göteborgs K. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhälles bankett för Doktor Sven Hedin den 24 januari 1898 hållet av professorn och rektorn för Göteborgs högskola, Johannes Paulson, tryckt endast i 29 exemplar. Så här hälsades den nyss hemkomne hedersledamoten av Sällskapet "Vi hafva med det mest sympatiska intresse följt Eder under Eder farliga färd, vi ha med oro tänkt på de vidrigheter, som kunde kosta Eder allt, och vi ha med den mest oförstälda glädje hälsat budskapet om, att Ni segrande öfvervunnit Er resas vådor".



Svante Grauers gick bort i juli 1991. Antikvariatet på Erik Dahlbergsgatan fortsatte drivas ytterligare ett par år av en släkting men lades sedan ner. På slutet blev Grauers känd för göteborgarna även som en flitig matare av duvor. Tre gånger om dagen for han med spårvagn runt i centrum till sina utfordringsplatser. Delar av hans efterlämnade konstsamling (290 nr) och bibliotek såldes av Lundquist & Öhman på bokauktion i Göteborg i maj 1992. Katalogen upptar inga stora sällsyntheter, men en del originalmanuskript förekom, t ex Heidenstams Gustaf Frödings jordafärd, och konst av Döderhultaren, Ivar Arosenius, Ivan Ivarsson, Harry Martinson och Matisse gick till förhållandevis höga priser.

5 kommentarer:

  1. Roligt att läsa om Samlaren igen. Jag funderade just på Samlaren o böcker jag hittat där, så jag googlade o fann denna blogg. På mej verkade det som om Svante Grauers inte riktigt kom över flytten från Korsgatan. Lokalen på Erik Dahlbergsg. var mindre o var det rörigt innan, var det kaos där. Han talade med sorg i rösten om att hyran höjts o han tvingats flytta. Jag var i Burma 1973 o blev fascinerad av landet, så när jag kom hem till Gbg, uppsökte jag Samlaren o frågade om han hade något om Burma. Jo då, där uppe, sa han o pekade upp mot taket. Sedan hängde jag krokig arm i en timme eller två o letade o fann två gamla reseskildringar :)
    Minnen, minnen :)
    Margareta

    SvaraRadera
  2. Till mig sa han att flyttfirman inte uppfyllt sitt åtagande att få upp böckerna i ordning utan att de lämnat dem i största röra. Lokalen hade staplar i form av pyramider och på golvet låg nedrasade och trasiga böcker som en slags pappersfilt... Grauers sa att han hade givit upp och skakade på huvudet. Han hade dock ofta en aning om i vilken hög en viss bok skulle kunna finnas och så fick man leta...

    SvaraRadera
  3. Bodde tvärs över gatan från hans lägenhet i Johanneberg i 10 år fram till hans död. Man såg inte in genom fönstren, de var så skitiga att man bara såg ett brunt dis. När han hittades död i lägenheten var en av mina grannar med och de fick leta bland boktravarna en stund innan de hittade honom. Jag gjorde ett tappert men misslyckat försök att få honom att sluta mata duvorna (läs råttorna) i trapporna ned mot Södra Vägen vilket han gjorde varje dag vilket resulterade i en välmående och storvuxen råttpopulation som varje dag bröt fram som en våg genom ogräset när Grauers kom med sin brödpåse

    SvaraRadera
  4. Vet att jag letade runt förgäves i Göteborg efter en bok för många år sedan, vilken minns jag inte nu, innan jag fick tips om Samlaren. Hade knappast några högre förväntningar när jag gick dit och frågade. Ja, den ligger i där fick jag till svar. Och efter en halv dags letande hittade jag den.

    SvaraRadera
  5. Besökte Samlaren i början av 1980-talet. Han verkade inte vara så intresserad av att sälja. Jag frågade honom om någon bok, varvid han svarade att den nog fanns någon stans därinne, och pekade på alla travarna! När jag en stund senare hade hittat en annan bok som jag kunde tänka mig att köpa (bland alla högarna!), svarade han att den hade han nog lovat bort till en annan kund!

    SvaraRadera