Summa sidvisningar

torsdag 31 mars 2011

Förvirring kring Göteborgs stadsvapen

Hittar några små skrifter i bokhyllan om Göteborgs stadsvapen, läser men blir av läsningen tämligen förvirrad. Under seklernas gång har striden stundtals stått het rörande hur stadens vapen egentligen skall vara utformat.

Uppenbart är dock att det av Gustaf II Adolf 1621 fastställda stadsvapnet går tillbaka på det vapen, som redan 1607 kom till för det äldre Göteborg, som anlades på Hisingen och några år senare raserades av danskarna. Anmärkningsvärt nog för ett enskilt stadsvapen innehåller det komponenter från stora riksvapnet, dels det s k Folkungalejonet eller Göta Lejon, dels en sköld med rikets tre kronor. Beskrivningen (på tyska) av det ursprungliga vapnet är emellertid svårtolkad, särskilt vad gäller åt vilket håll lejonet är vänt och hur "strömmarna" eller balkarna i bakgrunden är riktade. Någon avbildning finns inte bevarad. Först in i vår tid har man hittat ett utkast till 1621 års privilegiebrev och där löper faktiskt det till synes ganska ilskna lejonet åt höger (heraldiskt höger = betraktarens vänster). I det första stadssigill, som finns bevarat, från 1624 är dock lejonet vänstervänt och sedan dess har det vänstervända lejonet, med lite olika modifieringar, av hävd använts som Göteborgs stadsvapen. Det bör då nämnas att heraldiskt sett är ett vänstervänt lejon = ett flyende lejon, ett högervänt lejon = ett som tar strid. Det finns därför skäl att karakterisera stadsvapnet med vänstervänt lejon som heraldiskt felkonstruerat.

Runt denna problematik, men också rörande frågor om vapensköldens utformning, kungakronans utseende, svärdets hållning och om lejonet skall vända huvudet åt vänster eller rakt fram har det genom åren förekommit många diskussioner och stridigheter. De två små häften som jag fastnade för är båda utgivna 1896, det första författat av museiintendeten och kammarherren Carl Lagerberg, det andra, något halvår senare av den allestädes närvarande historikern och arkeologen Wilhelm Berg.


Båda herrarna argumentar väl för sin sak, kanske att Lagerberg är mer polemiskt argumenterande och tolkar in i de ursprungliga, som det idag ter sig knaggliga tyska vapenbeskrivningarna, mer än vad där egentligen står, allt för att hävda att lejonet redan från början var avsett som vänstervänt. Berg däremot försöker väga argumenten mer sakligt mot varandra. Bådas slutsats är att dock att det vänstervända lejonet är det äldsta som varit i bruk och därför bör fortsätta användas. På 1930-talet blossade vapenstriden upp på allvar. På ena sidan stod Riksheraldikern, som från sina utgångspunkter och sin tolkning av den ursprungliga vapenbeskrivningen, inte kunde se annat än vapnet måste innehålla ett högervänt lejon (plus att en del annat, som han också tycker är fel, måste rättas till); på andra sidan fanns företrädare för Göteborgs stad, som ville ha det som det alltid varit. 1951 kom man till en sorts förlikning. Här fick visserligen heraldikerna rätt i sak, men samtidigt visades förståelse för stadens långvariga hävd av det "felaktiga" vapnet. Så 1952 stadfästes den utformning av stadsvapnet, som gäller idag och som officiellt deklareras på Göteborgs stads hemsida, under Grafisk profil. På heraldiskt språk beskrivs vapnet sålunda:  I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.

Till vänster Göteborgs stads officiella stadsvapen, stadfäst 1952 och intaget i stadens grafiska profil 2002, i mitten moderniserat vapen av okänt ursprung, tillgängligt bl a om man i Wikipedia söker på Göteborgs stadsvapen. Till höger en hemmagjord variant på stadsvapnet, använt i annons för fotbollsklubben IFK Göteborg

Efter att ha inhämtat historiken kring stadsvapnet, där förutom ovannämnda skrifter en artikel av dåvarande riksheraldikern C.G.U. Scheffer i Göteborg förr och nu VI:26-35, 1970 är mycket klarläggande, söker jag mig ut på nätet. Och om inte förr så då ökar förvirringen ytterligare. Här finns nämligen en uppsjö av bilder på vänstervända och högervända lejon, slarvigt tecknade och prydligt tecknade, formellt stadfästa eller helt hemmagjorda. Så använde t ex förutvarande Älvsborgs kustartilleriregement (KA 4) sig av ett högervänt lejon med motiveringen att det på ett symboliskt sätt skulle vara riktat mot fienden, som Sveriges värn västerut. Fotbollsklubben IFK Göteborg synes också av sitt sätt att använda stadsvapnet rikta sig mot västerifrån kommande motståndare. Kanske är situationen karakteristisk för den pluralism som numera präglar landet Sverige.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar