Årets göteborgsbok 2013

Den fysiska bokhandeln i Göteborg förefaller vara stadd i långsamt avlidande. Det ledande företaget i branschen hittar i sin anorektiska strävan ständigt nya grepp för att sälja allt utom böcker. I detta läge borde det ändå vara möjligt för andra aktörer, som intresserar sig för böcker, böckers utgivande och böckers läsande (t ex de få fristående bokhandlarna, det snart återuppståndna Stadsbiblioteket, stadens båda göteborgsinriktade bokförlag, Hembygdförbundet, Stadsmuseet, kanske Göteborgs-Posten - och Akademibokhandeln är också välkommen) att träda in på marknaden. Och att ta NÅGOT grepp, som för göteborgarna uppmärksammar att det årligen ges ut en tämligen strid ström av böcker om staden eller med anknytning till göteborgska verksamheter, många av dem med högintressanta texter och del i påkostat utförande. Ett sådant framlyftande av litteratur om den egna orten eller egna landsdelen förekommer på många andra håll, t ex i Västergötland och Stockholm. I avvaktan på att ett sådant initiativ kommer till stånd har nu denna blogg egenmäktigt beslutat att utse ÅRETS GÖTEBORGSBOK (från utgivningsåret 2013). Beslutet har varit enhälligt, något strul med röstsammanräkningen har inte förekommit och några påtryckningar från (de ovetande) aktörerna har inte heller märkts av. Upplyst despoti har dock sina nackdelar: det hade förstås varit mycket bättre om utmärkelsen hade röstats fram av en representativ jury.

Segrare och vinnare av titeln ÅRETS GÖTEBORGSBOK 2013 har I alla fall blivit ARKITEKTER & FASADER: GÖTEBORG 1850-1920. Den är producerad i samarbete mellan arkitekturhistorikern Gunilla Linde Bjur och fotografen Krister Engström och utgiven av Balkong förlag i Stockholm.

Linde Bjur har gjort sig känd som föreläsare om arkitekturens historia och gav också för ett par år sedan ut Stationshus: järnvägsarkitektur i Sverige. Också där stod Krister Engström, skicklig arkitekturfotograf, för bilderna. Förlaget Balkong har tidigare producerat många vackra böcker, flera med Stockholmsanknytning, och har en ambition, tydliggjord på hemsidan som många bokälskare säkert skriver under på:

Den fysiska boken ger oss det vi inte får i den digitala världen. Att läsa på papper är för många att finna lugn och ro i vardagen. Undersökningar visar att vi minns bättre det vi läser i tryckta medier och att papper har en mängd egenskaper som påverkar läsupplevelsen positivt. Vi följer nyfiket den digitala utvecklingen i bokbranschen – men grundtanken med vår utgivning är vackra tryckta böcker med hög kvalitet och lång livslängd. Det tryckta är beständigt och på riktigt.

ARKITEKTER & FASADER är en rekorderlig volym i stort format med underbart bildmaterial och en intressant, upplysande och välskriven text, kanske inte en bok man direkt kryper upp med i sängen, men en prydnad för kaffebordet och till många kvällars glädje vid läslampan. Fokus är på de arkitekter som varit verksamma i Göteborg under andra halvan av 1800-talet och åren kring förra sekelskiftet - och på deras viktigaste byggnader. Det blir "biografier" av både arkitekterna (n = 11) och deras främsta skapelser, byggnader som göteborgaren ständigt har för ögonen. För den som intresserar sig för sin stad ger boken både detaljkunskaper och sammanhang.

-o-o-o-

Om det vore så att det vid utseendet av ÅRETS GÖTEBORGSBOK fanns två klasser, en för STOR BOK och en för LITEN BOK, skulle ytterligare en skrift med Göteborgsanknytning ha kunnat uppmärksammas. Och när vi ändå är i farten, så varför inte. Till ÅRETS LILLA GÖTEBORGSBOK 2013 har sålunda utsetts GÖTEBORGSLUFT, författad av Göteborgs-Postens frejdade - och också i andra sammanhang belönade - redaktör Kristian Wedel.

Visserligen har Kristian snott titeln till boken från sin icke mindre frejdade föregångare, Aron Jonason men det må vara hänt. Det är en bra titel, och efter drygt ett sekel kan den väl få användas på nytt. Både Kristian och Aron skriver om stort och om smått, infallsrikt, småroligt och ibland faktaförmedlande om händelser och människor i hemstaden. Men en fördel med 2013 års version är att man slipper "rimmerierna" och Jonasons för dagens läsare ganska krystade kastande av "witz-bomber" på var och varannan rad. När Kristian skriver blir det ibland bara korta impressioner, ett uppfångat samtal på bussen, en oväntad replik, men betydligt intressantare när han reflekterar över eller rör sig i kanten av kända och okända göteborgares förehavanden. På så sätt vandrar t ex Anton Stuxberg, Elfrida Andrée, SA Hedlund, Torgny Segerstedt, Curt Weibull och Rutger von Ascheberg genom texterna. Det är mycket personligt skrivet och mycket charmerande.

 

 

Omslaget till Aron Jonasons vers- och kåserisamling "Göteborgsluft" från 1906.
Observera särskilt det högervända lejonet: så ser Göteborgs stadsvapen verkligen inte ut!