I ett tidigare inlägg här på bloggen (daterat 2011-03-09) har jag redogjort för den göteborgska Gustaf II Adolfstatyns öden och äventyr. Jag nämnde där också att det finns en kopia av Bengt Erland Fogelbergs staty i estniska Tartu och dristade mig att förmoda att denna var av betydligt mindre storlek än originalet. Flera kollegor har jag ombett att vid besök i Tartu kontrollera statyns storlek, men ingen har återkommit med klara besked. Nu vet jag äntligen bättre, sedan jag först i en gammal årgång av Gamla Hvitfeldtares årsskrift och sedan i tidningen VI från april 1992 hittat nedanstående bild, förmodligen från gjuteriet i Tallin.
Man kan visserligen inte hundraprocentigt säkert utesluta att gjutaren på bilden är en ovanligt reslig estländare, men det mesta talar ändå för att statykopian är betydligt mindre än sitt göteborgska original. Vilket i och för sig kan föranleda undringar. Kopian bekostades av Uppsala universitet (till vilket universitetet i Tartu var dotteruniversitet, anlagt 1632, det andra i dåvarande Sverige). Ville man inte konkurrera med originalet, eller räckte inte pengarna? Eller var det så att man utgick från den kopia, som lär finnas på Nationalmuseum och förmodligen är mindre än göteborgsstatyn?
Rolf Ö har hört av sig och har sett olika uppgifter om när Strandmans staty invigdes i Tartu, 1928 eller 1932. 1928 stämmer med 10-årsminnet av Estlands självständighet, 1932 med 300-årsminnet av universitetets grundande. Jag har ingen primäruppgift om detta årtal, men emotser gärna kompletterande information. Flera adresser på internet anger året 1928.
SvaraRaderaDet finns också skäl att notera att konstnären Otto Strandman (1871-1960) inte får förväxlas med politikern och diplomaten Otto Strandman (1875-1941). Statyns upphovsman var faktiskt född i Göteborg och utbildad på Valand, men för mig tidigare okänd. Han har utfört andra arbeten med anknytning till Gustaf II Adolf: en relief på minneskapellet i Lützen och en byst i Umeå.