Julkyrkan framme

Nedanstående inlägg kanske inte har så mycket med boksamlande att göra, men min nu inför julen nedtagna gamla julkyrka tillbringar i alla fall det mesta av året överst på en av mina många bokhyllor. Och den göteborgska anknytningen är helt klar - det är en gipsmodell av Örgryte gamla kyrka. Gammal och ärevördig med rötter tillbaka till 1100-talet, även om den kyrkobyggnad man ser idag huvudsakligen är ett 1700-talsverk. Något barnafinger (mitt?) har för länge sen krafsat i årtalet på tornet, så att man inte säkert kan avgöra sista siffran, men det skall stå 1748. Modellen kommer från mitt föräldrahem och - som jag minns det - tog vi ungefär vid Advent ner den från vindskontoret tillsammans med andra julsaker, placerade den på ett litet bord och försåg den med ett underrede av snö (=fetvadd eller möjligen bomull). Ibland blev också ett antal Heliga Vise Män och en och annan åsna utplacerade i snön framför kyrkan, kanske att de stod på en sträng av sand som ledde till kyrkporten. Det finns rester kvar av grönt cellofan bakom några av fönstren och baksidan av kyrkan är öppen så att man kan placera ett värmeljus i dess inre och då kan kyrkan sprida sitt milda sken från fönstren ut över snön i julkvällen. Modellens proportioner är någotsånär korrekta, tornhuvens gröna och takets röda färg stämmer hyggligt och antalet fönsteröppningar är de som återfinns idag, om än något mindre. Det är kanske mest i mina ögon men visst är väl kyrkan "stämningsfull", i synnerhet med ljus i fönstren.

 

Hur gammal min kyrka är vet jag inte, men troligen är den från 1920- eller 30-talet. När jag försökt forska i "julkyrkeseden" visar det sig att inte mycket finns skrivet, varken i böcker om julseder och jultraditioner eller på det annars informationsrika nätet. Men när jag frågat omkring bland mestadels jämnåriga vänner och släktingar visar det sig att många minns sin julkyrka; seden att ha en kyrka framme var vida spridd åtminstone i göteborgstrakten. Många minns en gipskyrka av modell liknande min, antingen avbildande Örgryte gamla eller någon annan av göteborgskyrkorna (i varje fall Tuve kyrka, Västra Frölunda gamla kyrka och Annedelskyrkan har jag fått berättelser om). Yngre personer kan däremot ha minnen av kyrkor i trä, som kom paketerade i en låda och fick byggas upp. De modellerna visade mer en kyrka av modell "Tegnérlada" och kanske var dessa mer spridda på landsbygden.

 

Intressant är att flera av mina informanter har berättat om hur det mer traditionella "julbordet" med krubba, Jesusbarn, herdar och Heliga Tre Konungar, ofta åtföljda av åsnor, lamm och kanske kameler, kunde i olika grad integreras med julkyrkan - med eller utan den konstgjorda snön. Det är egentligen ganska fascinerande att härigenom den traditionella julkrubban med syd- och mellaneuropeiska i grunden medeltida rötter, vävs ihop med vår vintriga, rimligen långt färskare julkyrkesed.

 

Det man däremot finner på nätet är ett otal annonser på Tradera och liknande adresser, där kyrkomodeller av de mest varierande former (många av dem riktigt hiskliga) saluförs till priset av någon eller ett par hundralappar. Här några exempel

 

 

Ljuset kommer som vanligt från Lund

Genom förmedling av en god vän och tips från professor Anders Jarlert har jag kommit i kontakt med teologen Bengt Arvidsson i Lund och det visar sig då att han håller på att lägga sista handen vid en kommande bok om just julkyrkoseden, den kommer ut under 2015. Han har också varit vänlig nog att dela med sig lite av sin kunskap i ämnet.

 

Julkyrkans historia hänger ihop med julkrubbornas. Julkrubbor eller "julbord" eller jullandskap fick spridning i svenska hem under senare delen av 1800-talet, men först på  1920-talet började julkrubbor introduceras i själva kyrkorummen i svenska kyrkor. Om detta har Hans Ahlfors i Lund skrivit en intressant avhandling 2012. Den äldsta julkrubban i en göteborgskyrka förefaller dock inte ha kommit till stånd förrän i mitten på förra seklet (t ex Christine 1947, Hagakyrkan 1948, St. Pauli 1948, Örgryte nya 1953). Ibland delades jullandskapen i varje fall i hemmiljö upp i en "sommardel" med krubba och herdar och en "vinterdel" med kyrka och kanske slädar. Men uppenbarligen kunde ibland de båda komponenterna blandas och figurer från Bethlehem uppträda i snön utanför kyrkan.

 

De tidiga i gips gjutna kyrkomodellerna skall ha tillverkats av till Sverige i början av 1900-talet invandrade italienska gipsgjutare. Bengt Arvidsson vet berätta att i Göteborg skall sålunda en Gervasio Bernardi ha startat ett gipsgjuteri på Otterhällan 1911; han etablerade senare G. Bernardi konstgjuteri med adress Postgatan 25. Han skall vara mannen bakom i varje fall gipsmodellen till Örgryte gamla kyrka.

 

Också på andra håll i landet göts gipskyrkor, bland annat i Skåne, och där ofta med typiska trappstegsgavlar. Seglora kyrka på Skansen var tydligen mycket populär. Under krigsåren och i mitten av 1900-talet tillkom många tillverkare av kyrkor i trä, masonit och papp och de såldes främst av olika postorderföretag. Småningom fick kyrkorna också olika typer av inre elektrisk belysning och det fanns de som var försedda med en uppvridbar speldosa som exekverade "Stilla natt" och kanske andra för julfriden lämpliga stycken.

 

Julkyrkor som samlarobjekt

Hittar slutligen en artikel i Antik & Auktion från december 2004 där man noterar att väldigt litet är skrivet om de olika typerna av julkyrkor, men sedan ger en rad exempel på olika modeller, utseenden och konstruktioner. Många av dem salufördes via postorderkataloger (se nedan från AB Br. Liljeros, Borås): "När ljuset är tänt i kyrkan och speldosans spröda toner ljuder skapas en stämning som inger julfrid och trivsel ... Hållbar sak som står sig i åratal".

 

 

Vissa modeller var särskilt populära, dit hörde bland annat Rättviks och Seglora kyrkor samt skånska trappgavelkyrkor. Alla material tycks ha använts för kyrkorna, masonit, plywood, plåt och kartong - förutom de äldsta, som säkert oftast var av gips. Veckotidningen Allers hade förstås ett klippark med en kyrka, som skulle sättas ihop av den händige. Artikeln ger flera exempel på hur antikhandlare och privatpersoner börjat få ökat intresse för julkyrkorna som samlarobjekt, där olika utföranden speglar sin tid. En väl utförd modell av Östra Hoby kyrka på Österlen får avsluta.

 

 

Också Backa kyrka i gipsmodell

Kerstin B har hört av sig och berättat om "sin julkyrka", som visar sig vara en gipsmodell av Backa kyrka på Hisingen i Göteborg. Till sin allmänna karaktär liknar den modellen av Örgryte gamla kyrka, det är nästan samma färger som använts till det tegelröda taket och till den gröna tornkupolen. Men den är mindre, blott 18 cm till torntoppen, min modell av Örgryte gamla är 27 cm hög. Det är inget sofistikerat hantverk, men den har mycket karaktär - och bär spår att ha flitigt använts under många jular. Förmodligen daterar den sig till 1930-talet

 

 

Ahlfors, Hans: Julkrubban i svenska kyrkan. Julkrubbans reception i Stockholms, Göteborgs och Lunds stifts gudtjänstrum fram till 1900-talets slut. Akad. avhandling. Lund, 2012.

Arvidsson, Bengt: Kyrka som julprydnad. Om julkyrkor i gips och annat material. Kulturteologiskt förlag, Lund (beräknas utkomma oktober 2015).

Eriksson, Peo: Nu strålar barndomens julkyrka igen. - Antik & Auktion nr 12, 2004.